Lite om fast Repo och Stibor

Riksbankens reporänta har en löptid på 1 dag. I praktiken har den kortaste bolåneräntan en bindningstid på 3 månader idag. Om man generaliserar är längre löptider dyrare än kortare. Det kan förklaras med att det finns en risk som "köps" och där köparen (lånegivaren) vill ha betalt för.
När du skall ta ett bolån måste banken i sin tur få in de här pengarna på något sätt. Billigast, även på sikt, är ju att banken lånar ut på längre tider (med högre ränta) men i sin tur lånar på kort tid (med lägre ränta) och på så sätt tjänar en massa pengar på ränteskillnaden. Så här agerade man också tidigare. Problemet var bara det att när räntorna sticker uppåt riskerar oförsiktiga banker att sitta med svarte Petter. Kombinera det hela med 2008 års bankkris och så dyker det plötsligt upp nya regelverk.
Numera måste bankerna mycket bättre matcha sin inlåning mot utlåningen och på sätt ta mindre risk. Risk är var ju det som bankerna tjänar pengar på så istället höjde man sina marginaler.
Reporäntan är dock inte det som styr här, om ni minns så får ju inte bankerna låna ut långsiktigt med egna korta lån längre. Marginalerna är istället mot stibor, bolåneobligationer etc. Även om de är för höga och ju borde sänkas så spelar ju förändringen i reporänta inte så stor roll.